Sverige: Devaluering av demokratiet

(Teksten er på svensk) EU-medlemskapet har inneburit en kraftig devalvering av den nationella demokratin. Tidigare fattades beslut om lagar helt på nationell bas. Med EU-medlemskapet handlar mycket om implementering av EU-direktiv. De frågor som regeringen tänker driva i EU behandlas inte i riksdagen. Sådana EU-frågor behandlas i EU-nämnden som är rådgivande.

Så här beskrivs EU-nämnden funktion på regeringens hemsida:

«I riksdagens EU-nämnd förankrar regeringen sin EU-politik»

Nämnden träffas en gång per vecka, och det kan var stora mängder dokument som ledamöterna kan ha svårt att hinna läsa. EU-nämndens utlåtande ska vara klara till Corepers förberedande möten, till ministerrådens möten och statschefernas möten i Europeiska rådet. Regeringen och ministrarna följer oftast EU-nämndens beslut.

Men om de frågor som ska tas upp på EU:s ministerråd i Bryssel är föremål för kontroversiella förhandlingar så är  EU-nämndens ställningstagande inte offentliga. Det gör sammantaget att den politik som Sveriges regering driver i EU inte förs upp till offentlig diskussion.

Debatt brukar inte uppstå

När ärendena har behandlats i dessa EU-forum och blivit EU-direktiv skickas de till de nationella parlamenten. Då utreds den nationella implementeringen oftast av en en-mansutredning och föreläggs riksdagen. EU-direktivet behandlas då som ett ordinarie lagstiftningsförslag.

Någon debatt om huruvida EU och EU-direktiv ska styra svensk lagstiftning brukar inte uppstå. Dessutom använder EU-kommissionen i allt större utsträckning sig av förordningar och de gäller som lag och behöver därför inte godkännas i den nationella parlamenten.

Infrastrukturens avreglering och kommersialisering

EU är en marknads-union där målet är att så mycket som möjligt ska fungera som en kommersiell marknad. EU har därför inskrivet att stora delar av den samhälleliga infrastrukturen ska privatiseras och konkurrensutsättas. Med EU:s järnvägsdirektiv 2001 började järnvägarna trafikeras av ett flertal olika trafikföretag. Järnbanornas underhåll sköts av hundratals underentreprenörer.

Post och telemarknaden avreglerades 1993 och idag finns ett fåtal stora företag som PostNord och Bring samt 25 lokala och regionala operatörer – med fokus på service i urbana miljöer. 1996 avreglerades el-marknaden och idag kan man välja mellan 140 olika elhandelsbolag. Med Sveriges medlemskap i EU:s energiunion ACER styrs el-priset av priserna på den tyska el-marknaden.

Offentliga sektorns uppsplittring

Med EU-medlemskapet introducerades New public management (NPM) för att kunna anpassa stora delar av den offentliga sektorn till EU:s inre marknad. Istället för samarbetande enheter skapas olika  enheter som konkurrerar med varandra och har en kommersiell relation. När en verksamhet avregleras och privatiseras så ska den konkurrensutsättas och upphandlas på den öppna  marknaden. Verksamheterna standardiseras och görs mätbara vilket minskar utrymmet för professionalism och flexibilitet medans byråkrati, mätning och redovisning växer.

Det som i grunden styrt denna utveckling är EU:s lagstiftning. EU: tjänstedirektiv där alla företag har rätt att lämna anbud på en avreglerad verksamhet och oftast är priset den faktor som styr vem som vinner upphandlingen. Lagen om valfrihet i vården (LOV) tillåter entreprenörer att fritt starta verksamhet som vårdcentral vilket man oftast gör i områden med friskare befolkning.

EU:s konkurrenslagstiftning

EU:s konkurrenslagstiftning kräver absolut neutralitet mellan avreglerad offentlig verksamhet och privat företagande. Ett av de större exemplen på detta var omvandlingen av de kommunala allmännyttiga icke vinstdrivande bostadsföretagen till kommunala vinstdrivande kommersiella bostadsföretag. De privata bostadsföretagen ansåg att kommunerna gynnade sina egna icke vinstdrivande bostadsföretag och anmälde detta som diskriminering till EU-domstolen. Detta ledde fram till att alla parter accepterade att de allmännyttiga bostadsföretagen skulle ombildas till kommersiellt drivna bostadsbolag, och de privata hyresbolagen drog tillbaka anmälan om diskriminering till EU-domstolen.

Den svenska modellens försvagning

I Sverige avgörs löner och arbetsförhållanden i förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Vid ett bygge i Vaxholm i Stockholms skärgård krävde det svenska byggnadsarbetarförbundet och elektrikerförbundet att de utstationerade lettiska arbetarna skulle ha svenska kollektivavtal. Facket inledde en blockad av bygget. Då anmälde svenska arbetsgivarorganisationen svenska byggnads till EU-domstolen som 2007 dömde till förmån för det lettiska byggbolaget Lavall. De svenska fackföreningarna fick sedan betala skadestånd.

2010 infördes reglerna i EU:s utstationeringsdirektiv i svensk lagstiftning, Lex Lavall. 2017 mildrades reglerna i Lex Lavall så att alla arbetare får minstalön enligt gällande kollektivavtal. Men den svenska byggindustrins tillämpning av utstationeringsdirektivet fortsätter där byggen oftast genomförs med uppemot hundra olika entreprenörer och bemanningsföretag. Det har i många fall lett till dåliga arbetsförhållanden och givit möjligheter till en omfattande arbetslivkriminalitet.

Detta har starkt bidragit till att försvaga den svenska fackföreningsrörelsen, som 1990 omfattade 88% av arbetskraften men som 2023 minskat till 59%.

Jordbruk: landsbygden har utarmats

En tid innan Sveriges EU-medlemskap infördes EU:s kapitalliberaliserings direktiv. Det innebär en avreglering av mark- och skogsägandet som ofta var reglerat till varje bondgård. Med kapitalliberaliseringen blev det lättare att köpa upp småbruk och skog varför en stor del av de svenska småbruken försvann. Ekonomist stöd till industrier i glesbygd försvann också då EU:s konkurrenslagstiftning inte tillåter statligt  industristöd. Det ersattes av EU:s regionalstöd som i många fall mest kan utnyttjas av stora gårdar som klarar byråkratin med tillfälliga projektbidrag.

1970 – 2016 halverades antalet lantbruk. En utveckling som fortsatt under EU-medlemskapet med minskning på 40% mellan 1990 – 2023 av svenska jordbruk. Produktiviteten har ökat. Men landsbygden har utarmats och den biologiska mångfalden likaså när gårdarna bara blir större.

Fiske: trålare dammsuger Östersjön

Den första effekten på svenskt fiske vid Sveriges EU-medlemskap var att gränsen för svenskt fiske minskades, från internationella standarden på 20 sjömil (3,7 mil) till 12 sjömil (2,2 mil). Fisket i Sverige styrs av EU-ländernas fiskerikommitté som sätter fiskekvoterna med stor hänsyn till sina egna fiskeintressen. De råd som ges av den vetenskapliga expertkommittén är designade av EU:s fiskerikommitté och behandlar enbart kvoterna för olika arter var för sig och analyserar inte helheten,.

För EU har ett storskaligt och industriellt fiske varit ett mål. För detta har små kustfiskare erbjudits avställningsbidrag. Det har utraderat huvuddelen av det svenska småskaliga fisket som ersatts av stora industri-trålare. Dessa trålare dammsuger Östersjön. Ett av den norrländska kulturens viktigaste maträtt, surströmmingen (fermenterad strömming) kan inte längre produceras då den kustnära strömmingen är utfiskad. Det har dock inte påverkat EU:s fiskerikommitté som istället tillåter utfiskning på djupt vatten.

Gruvor – energi – miljö

November 2023 röstade EU-parlamentet nej till att minska användandet av bekämpningsmedel med 50% till år 2030. Samma år beslöt EU-kommissionen att tillåta bekämpningsmedlet Glyfosat ytterligare 10 år.

Sveriges regering arbetar nu med att implementera EU:s krav på snabbare beslut och förenklad miljöprövning, bland annat vill man ta bort den kommunala vetorätten. Detta är viktigt för att kunna tillämpa EU:s Raw material act utan besvärande miljöprövningar. Det innebär ökat tryck på att få öppna gruvor för viktiga jordartsmetaller. Flera av dessa fyndigheter innehåller samtidigt uran vilket regeringen arbetar för att åter kunna tillåta. Två av eventuellt kommande gruvor ligger alldeles nära landets största sötvattensmagasin, Vättern och Storsjön. Flera av provborrning för gruvor sker på samiskt område och innebär att rennäringen får betala priset. De sällsynta jordartsmetallerna behövs till de Europeiska elbilsföretagen samt till att kunna försörja EU:s militära uppbyggnad med elektronik m.m.

Alliansfriheten

Sverige har varit mer eller mindre alliansfritt i uppemot 200 år. Sveriges mål var «Alliansfrihet syftande till neutralitet i krig». Efter andra världskriget bedrev Sverige en mycket aktiv utrikespolitik till stöd för förtryckta folk och nationer. Men när Sverige blev medlem i EU så upphörde Sverige att föra en egen utrikespolitik. Från 1992 urholkade de olika regeringarna doktrinen om alliansfrihet stegvis så att Sverige till slut kunde gå med i Nato. Nato har i mycket fungerat som EU:s försvarsorganisation. Nu bygger EU upp sin egen militärunion som kommer att bli överstatlig och förverkligar därmed Lissabonfördragets mål om ett gemensamt försvar för unionen. Sveriges nationella oberoende kommer då att minska ännu mer.

• Les mer om Folkrörelsen Nej till EU

Stort bilde i toppen: Illustrasjon av Lars-Erik Håkansson fra Kritiske EU-fakta nr. 1 2023.